Miami Goth

De vanligaste folkgrupperna i Miami är nog turister, spanjacker, bögar, hip-hopsnubbar och allmäna freaks. Olga och jag har elegant navigerat mellan dessa grupperingar och smält in i såväl lyxhotellens überdesignade barer, som bland bohemerna på Tobacco Roads reggaeaftnar.

I onsdags kväll var det dags att smälta in i en av Miamis riktiga minoriteter, gotherna.

Det måste vara extra tufft att vara goth i en stad, så förknippad med palmer, housemusik och pastellfärger. Bara att glida runt i skinnrock, kråsskjorta och myggjagare i den 30-gradiga värmen måste vara miserabelt. Hänga på soldränkta beacher och drömma sig bort till ett regngrått Ljubljana, Bochum eller Sheiffeld.

Men gother är ju som fladdermöss, visar sig bara på natten, då de rör sig i flock i dunkla, kalla miljöer.

Det var vår nyfunne vän, DJ:n "Dracula's Daughter" som bjöd in oss till en svartrocklubb i Design District. Jag finner alltid nöje i sådana studiebesök, kul att spana in folk, plus att jag är ett fan av undergångsromantik och dystopiska tongångar. Dessutom tänkte jag undersöka gigmöjligheten för Agent Side Grinder, mitt egna industrisynthband som redan fått mången svartmålad belgare att dansa euforiskt.

Och nog blev man inte besviken på Miamis svårmodiga bröder och systrar. Klubben såg ut som gothklubbar alltid gör, billig bärs, malande musik, mycket zombiedans, gasmasker, flor och cylinderhattar.

Dessutom bjöds vi på den mest avtändade poledance jag någonsin skådat.
En närsynt, kajalindränkt 120-pannors gothbrud klev upp på podiet och åmade runt stången likt en berusad knubbsäl.

ASG borde funka perfekt här.