Key West

Duval House, vårt hotell


Bahai Honda Beach

Vi har haft Olgas päron här över julen och deras vistelse kröntes med en tripp till Key West. Det blev en fantastiskt skön långhelg.

Jag hade förberett mig väl inför utflykten genom att klämma Hemingways "To have and have not", som utspelar sig bland smugglare, kubaner och fyllon i Key West. (Ett riktigt bottennapp måste tilläggas, t.o.m. Papa själv sågade den)

Vägen ner till Floridas sydspets via US 1 är helt magisk. Att pressa bilen över Seven Mile Bridge i strålande sol ger gåshud som varar ända fram till påska.

Och själva stan överträffade mina förväntningar och hade faktiskt kvar lite sjörövar-atmosfär. Visserligen sjukt turistigt, men också härligt laid back och karibbiskt tranquilo. Färglada trähus, söt majja/cigarrdoft, tuppar och höns på gatorna. Rolig mix av salongsberusade semesterfirare, fjolliga drag-queens och bofasta sk. "conchs".

Vi bockade av Key Wests alla 5-i-topp:
1. 3-timmars snorkeltur i härligt grönblått vatten.
2. Käka Key Lime pie. Yummie.
3. Blueskväll på Green Parrot (många Bikers på luftgitarr)
4. Klappa Hemingways katter.
5. Hinka bärs på Sloppy Joes.

BassetLabs Miamis julfest

Även Miami-kontoret fick chans att fira Bassets 10års-jubelium, tack för det, Hiorten!

Vi valde att förlägga festligheterna på Ophras favoritkrog China Grill. Ett uppiffat kontorslandskap på Allén 6C hade förstås smällt högre, men vafan detta fick duga.

Maten var helt übergrym, bl.a. dumplings, kobe-biff och griljerad anka som sköljdes ner med sprattelvatten förstås. Ett ok skrovmål helt enkelt.

Till skillnad från våra barbariska kollegor i Sverige blev det varken fullgubbedans eller slips-pannband, utan en anständig och elegant afton.

Vi skiljdes vid 2-rycket. Senare på natten gick min ohängde tvillingbror ut och svepte tre-fyra bärs på en närliggande bar. Det är synd om honom.

Cut my hair

I veckan gick Olga och jag och klippte oss på Vidal Sasson på Collins Avenue. Det kändes som vi var med i någon "Total makeover"-såpa. I nästa avsnitt går vi till plastikkirurgen, typ.

Olga hakade på Hollywood, kuttade barret rejält och kom ut med en fin pagefrisyr.
Själv övergav jag min tidigare look "Adolf Hitler på solsemester" och ser numera ut som Robyn.

Det naturliga steget efter denna frippa är nog att anlägga sk. Devilock, jag är inne i ett tungt Glenn Danzig-beroende just nu.

Art Basel 2007

Art Basel, USA:s största konstevenemang drog in över Miami, likt en kulturell tornado.

1500 gallerier från hela världen var representerade, stan svämmade över med tavlor, teckningar, videoinstallationer och skulpturer. I varenda hotellobby och restaurang stod plötsligt en välklädd gallerist och ville diskutera Rauschenberg och Warhol.

Olga hade ett tredagars-pass till aktiviteterna. Hon trivdes perfekt med att mingla runt med likasinnade, några highlights från hennes rundvandringar ses på fotona nedan.

Tillsammans besökte vi Miami Beach Convention Centre, en mässhall sprängfylld med modern konst. Efter tre timmar hade man nästan od:at på finkultur.

För att få en intellektuell uppsyn hade jag tagit på mig min svartprickiga sidenscarf. Ekvationen kulturscarf=gratis rödtjut visade sig än en gång fungera ypperligt.

Stooges inviger Art Basel

Art Basel, USA:s största konstevenemang har precis dragit igång här i stan. Välmående kulturarbetare från New York flygs ner för att sprida lite intellektuell glans över Miami i ett par dagar. Jag ska senare i veckan ta på mig kulturbrillorna och besöka ett par utställningar och gallerier.

Men för egen del ägde den stora kulturhändelsen rum redan i onsdags kväll, då rocklegenderna The Stooges invigde spektaklet.

Inramningen var helt underbar. Scenen uppbyggt nere på stranden, gratis inträde, kvällen ljummen och publiken lagom pårökt och arty.

Och shit vad gubbjävlarna levererade! Låtarna lät lika hårda som när det begav sig för 35 år sen. Soundet var skitigt, distat och genuint. Kanske t.o.m. att deras ålder och rävighet gett låtarna ny pondus.

Höjdpunkterna var "I wanna be your dog", "1969" och "T.V. Eye". I "No Fun" tog Iggy upp stora delar av publiken på scen. Se mina klipp nedan!

Japp, Iggy Pop, punkfarfar var lika slimmad, senig och energisk som alltid. Men stor respekt till hela bandet, ren och skär rockhistoria fem meter framför mig.






Fler klipp från konserten här.

Tennis in Miami Beach

Många som befann sig i Flamingo Park igår blev nog förvånade när kombatanterna från 1975 års final i Franska öppna, Björn Borg och Guillermo Vilas stod på bana 1 och värmde upp. Eller var det möjligen Marcelo Rios, den ettrige latinon som sparrade mot nån second rate Boris Becker?

Nope, vid en närmare granskning av spelet kunde det inte vara annat än min och Valles första tennisträning.

Grundslagen var rätt ringrostiga hos båda. Bollarna flög kors och tvärs runtom i parken. Men det kommer bli bra det här. Vi har båda snygga tenniskkläder, nya racketar och dyra, skinande bollar. Har även en införskaffat en ny, slick Lacoste-bag och känner mig som överklassbrorsan i Match Point.

En glassig look är A och O för att bli en framgångsrik tennisspelare.

Utflykt till Fort Lauderdale

Igår brände vi upp till Fort Lauderdale, 45 minuters tripp från Miami.

Vi möttes av ett mycket välmående Desperate Housewife-samhälle. Flådiga villor och feta båtar uppradade längst vackra kanaler. Dessutom en lång, inbjudande beach. Kanske lite för tillrättalagt och stereotypt för min smak dock.

Varje restaurang längst stranden hade sin egen trubadur, alltid varningsflagg. Vi besökte en smaklöst julpyntad mall, där en åldrad Kid Rock brände av "Low Rider", med enbart saxofon och backtracks. Vit enmans-funk, njaae jag vete fan.

Trots detta var det en ny härlig utflykt och vädret var helt aaaawesome.